Jag känner mig ledsen, besviken och tom. Ska allt slit vara i onödan? Har man bara kämpat för ingenting?

Jag har gått som på nålar hela tiden i väntan på att telefonen ska ringa. Fast egentligen vill jag inte veta heller. Vill inte falla för någon annans misstag.

jag hoppas verkligen att rätt beslut tas. Och jag hoppas att den som bär skulden inte får någon ny chans.

Allt man kan göra nu är att vänta...